Den allmänna behandlingsmetoden som läkare följer vid IBD är följande:

• Ta bort livsmedel som utlöser en reaktion.
• Minska inflammation och överdrivet immunsvar.
• Reparera tarmslemhinnan genom att stödja mikrobiologisk hälsa.
• Återställ tarmslemhinnans funktion.
• Tillskott av vitaminer och mineraler som inte absorberas tillräckligt genom den skadade tarmen.

De senaste bevisen på CBD:s gottgörande egenskaper vid inflammatorisk tarmsjukdom fokuserar på att reducera inflammation, reparera tarmslemhinnan och återställa hälsan av tarmmiljön.

Här kommer vi förklara hur CBD fungerar och varför drabbade använder CBD för att behandla sina svåraste symtom.

Sammanfattning: Användning av CBD för Crohns sjukdom och ulcerös kolit

CBD påverkar många av de kemiska budbärarna i kroppen som är involverade med att kontrollera inflammation. Detta fantastiska växtextrakt gör det genom att verka på receptorer inom endocannabinoid-systemet.

Vad är endocannabinoid-systemet?

Endocannabinoid-systemet (ECS) är en komplex uppsättning receptorer som finns i hela kroppen och vars uppgift är att reglera viktiga funktioner som homeostas (balans i kroppen). Vid Crohns sjukdom och ulcerös kolit har CBD visat sig ge följande fördelar:

• Minskar produktionen av inflammatoriska budbärare.
• Bryter cykeln av kronisk inflammation och känslighet i tarmen genom att blockera viktig immuncellaktivitet.
• Minskar smärta genom att skicka kemiska meddelanden till hjärnan som verkar på opioidreceptorer som minskar vår smärtuppfattning.

Forskning tyder på att det tar mellan en till sex månader av regelbunden CBD-användning innan några större förbättringar upplevs.

Nyckeln till framgång med CBD, Crohns sjukdom och ulcerös kolit är att vara tålmodig och ihållande.

Vad är inflammatorisk tarmsjukdom?

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är en paraplyterm för två närbesläktade tillstånd som påverkar matsmältningssystemet – ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

Vad är skillnaden mellan dessa två sjukdomar?

1. Ulcerös kolit

Ulcerös kolit (UC) är definierad som en långvarig inflammation av tjocktarmen och kolon. Inflammationen kan bli så allvarlig att den så småningom bildar sår och erosion i tarmslemhinnan.

De omfattande skadorna på tarmslemhinnan kan reducera antalet näringsämnen som kan absorberas genom matsmältningssystemet och kan påverka vår förmåga att hålla ute skadliga ämnen från blodomloppet (läckande tarm).

Människor med ulcerös kolit tenderar att ha mindre hälsosamma bakterier och mer skadliga arter jämfört med friska människor.

Minskad mångfald och hälsa av bakteriefloran i magen gör det möjligt för tarmmiljön att förstöras. I den här typen av miljö – när barriären inte längre kontrollerar vad som kommer in i vår kropp – börjar immunsystemet att gå på högvarv.

Det leder till en inflammationscykel som förvärras över tid [1].

Symtom på ulcerös kolit

• Smärta (ofta svår)
• Kramper
• Ett akut behov av att använda toaletten
• Blod i avföringen
• Svaghet
• Frekventa allergier
• Humörförändringar

2. Crohns sjukdom

Crohns sjukdom är också ett resultat av långvarig inflammation. Inflammationen som uppstår vid Crohns kan dock finnas var som helst i matsmältningssystemet – hela vägen från munnen till anuset.

Fläckar av inflammation från Crohns sjukdom är vanligast vid tunntarmens slut där den ansluter till tjocktarmen (kallad terminal ileum).

Inflammationen från Crohns sjukdom är djup. Jämfört med ulcerös kolit som enbart påverkar tarmarnas innersta lager, sträcker sig Chrons sjukdom från tarmslemhinnans innersta lager till de yttre muskellagrena – vilket orsakar svår smärta och förlust av matspjälkning.

Liksom vid UC resulterar Crohns sjukdom i en förlust av hälsosamma bakterier i magen – vilket gör att det istället finns utrymme för skadliga arter. Dessa skadliga bakterier orsakar förödelse på matsmältningssystemets barriär – vilket leder till att symtomen förvärras med tiden.

Symtom på Crohns sjukdom

• Smärta i matsmältningssystemet
• Autoimmuna symtom
• Minskning eller ökning av vikt
• Huvudvärk
• Utmattning
• Diarré/förstoppning

Hur identifieras IBD?

IBD tar vanligtvis mellan tre till fem månader att bli diagnostiserat efter de första symtomen visas.

Läkare tar din och din familjs sjukdomshistoria, fysiska undersökningar, laboratorietester och medicinsk avbildning i beaktning för att bekräfta sina misstankar innan de diagnostiserar sjukdomen.

IBD diagnostiseras vanligtvis först mellan 20 och 30 år, men kan förbli odiagnostiserad i flera år innan den upptäcks. Symtom är ofta mycket subtila och svåra att upptäcka till dess att sjukdomen fortskrider.

Orsakerna till IBD

Orsakerna till både ulcerös kolit och Crohns sjukdom är fortfarande inte väl förstådda.

Emellertid har fyra miljöfaktorer visat sig påverka generna på personer som är predisponerade för sjukdomen, vilket innebär att särskilda miljöfaktorer kan utlösa sjukdomen.

De fyra faktorer som utlöser IBD inkluderar:

1. Rökning
2. Fiberfattig kost hög på mättade fetter
3. Bakteriell tarminfektion
4. Låg nivå med D-vitamin [3]

D-vitamin anses vara en betydande orsak till sjukdomen eftersom länder som ligger längre från ekvatorn som Kanada, Island och Färöarna har en mycket högre förekomst av sjukdomen än länder runt ekvatorn. D-vitamin tillverkas i huden när den är utsatt för solljus.

I norra klimat där solexponering är reducerad under vintermånaderna är ungefär 489 per 100 000 personer diagnostiserade med en inflammatorisk tarmsjukdom [4].

Det går att jämföra med den soldränkta australienska befolkningen där genomsnittet är närmare 30 per 100 000 [5]. Det är en direkt korrelation med mängden sol som personer får i genomsnitt (och därmed D-vitamin).

Hur behandlas IBD?

1. Kostförändringar

Det primära målet här är att återställa en hälsosam balans av tarmbakterier – som kallas mikroflora. 

Förändringar inkluderar:

• Ökat fiberintag
• Att äta mer frukt och grönsaker
• Minskad konsumtionen av mättat fett
• Ökat intag av antiinflammatoriska livsmedel

2. Livsstilsförändring

Stress och brist på motion är nära kopplade till IBD-symtom. Genom regelbunden rörelse och tekniker för stressreduktion som meditation reduceras intensiteten när symtomen blossar upp.

Livsstilsförändringar inkluderar:

• Daglig motion
• Yoga och meditation
• Få mer solexponering (för att bygga upp nivåerna av D-vitamin)
• Säkerställa minst åtta timmars sömn varje natt
• Identifiera och eliminera stressutlösare

3. Medicin

De huvudsakliga typerna av mediciner för IBD inkluderar:

1. A) Antiinflammatoriska medel – såsom aspirin. Målet med dessa läkemedel är att begränsa inflammation i tarmen för att lindra symtom.
2. B) Kortikosteroider – hämmar produktion och frisättning av inflammatoriska molekyler från immunsystemet.
3. C) Immunmodulerande läkemedel – ges vanligtvis för långvarigt undertryckande av det överaktiva immunsystemet. De tar längre tid att börja verka, men har högre potens jämfört med vanliga antiinflammatoriska medel och mer riskfyllda sidoeffekter.
4. D) Antibiotika – tas enbart om det finns en aktiv bakterieinfektion för att döda skadliga bakterier som finns i tarmen.
5. E) Kirurgi – den vanligaste operationen för IBD är avlägsning av de påverkade delarna i tarmsystemet. Det här är enbart den allra sista utvägen.

Först och främst, vad är CBD?

CBD är den primära icke-psykoaktiva föreningen i marijuanaplantan (cannabis sativa).

Den fungerar genom att verka på det endocannabinoida systemet – en serie med receptorer som formar en kommunikationsväg genom nerverna och immunsystemet.

Forskning har identifierat två primära typer av det endocannabinoida systemet – CB1- och CB2-receptorerna [7]:

• CB1-receptorer sitter i nerverna på tarmväggen som leder upp till hjärnan.
• CB2-receptorer sitter utspritt i hela immunsystemet, inbäddat i matsmältningskanalens väggar.

CBD interagerar med båda receptorerna för att hjälpa IBD-drabbade att hantera sina symtom.

Ett av de primära syftena för de endocannabinoida receptorerna är att reglera matspjälkningen genom att hjälpa det att kommunicera mer effektivt med hjärnan.

ECS fungerar lite som “läskvitton” på dina textmeddelanden – när en elektrisk signal reser från en nerv till en annan skickar endocannabinoid-systemet ytterligare en signal tillbaka för att bekräfta för den ursprungliga nerven att meddelandet lästes.

Låt oss ta en närmare titt på varför CBD bör inkluderas i hanteringen av IBD.

Hur CBD kan hjälpa vid IBD

1. CBD minskar inflammation

CBD har visat sig minska inflammation som är involverad med många olika typer av inflammatorisk sjukdom – IBD inkluderat.

Ett sätt som det sker på är att CBD influerar cellernas normala cykel. Den binder till cellreceptorer kända som A2 adenosinreceptorer som kontrollerar vilka molekyler som produceras och utsöndras av celler runt omkring kroppen. CBD binder sig till A2-receptorer för att hindra cellerna från att släppa ut föreningar som utlöser och håller den inflammatoriska processen vid liv – inflammation hindras effektivt vid dess källa.

Ett andra sätt som CBD minskar inflammation vid IBD på är genom dess effekter på CB1-receptorerna som finns på själva endocannabinoida-systemet. Effekten på receptorerna förhindrar förmågan av specialiserade celler som kallas mastceller att utsöndra histamin – en kraftfull inflammatorisk förening som associeras med allergier.

2. CBD kan stödja tarmfloran

Viss forskning föreslår att CBD även kan påverka tarmflorans hälsa. En dysfunktionell mikrobiom anses vara en av de primära orsakerna till inflammatorisk tarmsjukdom.

Tidig forskning har föreslagit att det endocannabinoida systemet är involverat med underhållet av en hälsosam mångfald av mikroorganismer i tarmhinnan [15] – mer forskning krävs dock för att förstå effekten i mer detalj.

3. CBD för att minska buksmärta

CBD är även känt för att vara muskelavslappnande – vilket kan användas för att avbryta de smärtfulla muskelsammandragningarna som pågår i tarmsystemet vid IBD. Det minskar krampartade smärtor i buken och förbättrar rörligheten i matsmältningskanalen – vilket leder till mindre uppblåsthet, förstoppning och mättnadskänslor [12].

CBD modulerar även känslan av smärta direkt genom att verka på opioidreceptorer i ryggmärgen och hjärnan. Receptorerna ansvarar för att signalera smärta från kroppen till hjärnan. Genom att aktivera dem kan de användas för att dämpa smärtsignalen innan den når hjärnan – och därför reduceras smärtnivåer betydligt.

Det här är även hur vanliga smärtstillande läkemedel som exempelvis morfin fungerar.

Dessutom binder CBD till det som kallas vanilloidreceptorerna – som också spelar en roll vid smärtöverföring [8].

4. CBD kan vara aptitsänkande

Experimentellt har CBD visat sig begränsa lusten att äta, vilket hjälper dig att hålla borta viktökning som är en av de största förorsakande faktorerna för sjukdomen [13, 14].

Det är viktigt att notera att THC – den primära psykoaktiva komponenten av cannabis – har den motsatta effekten. THC stimulerar aptiten vilket är anledningen till att användning av marijuana är så starkt associerat med hunger. Det är viktigt att använda ett extrakt som inte innehåller THC om ett av målen med att ta CBD är att hjälpa till med viktminskning för IBD.

Så här använder du CBD för IBD

Steg 1: Hitta en högkvalitativ fullspektrum CBD-olja, kapsel eller suppositorium

CBD kommer i många olika former – så det finns en produkt för alla.

Om du inte har något emot att svälja kapslar är det ett utmärkt alternativ för personer med ulcerös kolit eller Crohns sjukdom.

CBD-olja är ett annat bra alternativ eftersom det är enkelt att mäta upp individuella doser, tar en lång tid att brytas ner i tarmkanalen (vilket försäkrar att det når målområdet) och har lång hållbarhet.

Suppositorier är också ett bra alternativ, men kan vara obekväma att använda. De fungerar bäst för IBD som specifikt påverkar kolon (den sista delen av matsmältningskanalen).

Följ alltid anvisningarna på förpackningen när du använder CBD-suppositorier.

För mer information om att hitta bäst CBD-produkter, kolla in några av våra guider:

• Köp CBD Olja
• Köp CBD kaplsar
• Köp CBD Suppositorier

Steg 2: Fastställ optimal startdos

Att dosera CBD kan vara en utmaning för en ny användare. Du kan använda vår CBD-doseringsguide för att fastställa den dagliga dosen CBD baserat på önskad styrka och vikt (se lathunden nedan).

När du använder CBD för första gången rekommenderar vi att du tar den minsta rekommenderade dosen och därifrån bygger du upp den långsamt under en vecka. Det är ett smart tillvägagångssätt när du börjar med nya tillskott för att upptäcka hur det påverkar just din kropp.

För IBD rekommenderar vi att du siktar på dosen med högst styrka – efter att du har gått igenom den initiala provperioden förstås. Det beror på att majoriteten av forskning på den här föreningen har hittat att ju högre dos, desto bättre är effekterna (självklart inom rimliga gränser).

Dagliga doser av CBD enligt vikt och styrka (i mg)

Vikt (kg)	Låg Styrka	Medel Styrka	Hög styrka
45 kg	10 mg	30 mg	60 mg
57 kg	13 mg	38 mg	75 mg
68 kg	15 mg	45 mg	90 mg
79 kg	17 mg	52 mg	105 mg
91 kg	20 mg	60 mg	120 mg
102 kg	22 mg	67 mg	135 mg
113 kg	25 mg	75 mg	150 mg

Steg 3: Ta CBD under en månad, omvärdera sedan

Dina IBD-symtom dök inte upp över natten – det tog flera månader eller år innan de dök upp och sanningen är att det även kommer ta ett tag att vrida tillbaka dem. Med tålamod och uthållighet kan IBD upphävas.

Det är viktigt att vara konsistent med CBD (eller alla läkemedel för den delen) vid behandling av IBD.

Det är en bra idé att skriva ner några anteckningar när du börjar ta dina tillskott för att använda som ett standardvärde. Om du ser en läkare för detta kommer de sannolikt också att ta det här steget.

Svara på följande frågor i dina anteckningar:

• Vad är din smärtnivå på en skala från 1-10? (10 är den värsta smärtan du har upplevt)
• Notera dina symtom och hur ofta du upplever dem (t ex uppblåsthet, diarré, kramper)
• Håll koll på frekvensen av dina tarmrörelser för att avgöra om någon förändring har skett – hur många gånger har du behövt använda badrummet idag?
• Finns det några nya symtom?
• Har några symtom försvunnit?

Efter användning under en hel månad, gå över anteckningarna och svara på frågorna igen. Finns det några förbättringar? Är någonting värre?

CBD kommer sannolikt att ta mellan 1 till 6 månader av regelbunden användning innan några noterbara förändringar märks. Var tålmodig och ihärdig.

Slutsats: Kan CBD hjälpa IBD?

CBD är ett utmärkt tillägg för att hantera IBD-symtom på genom sina smärtstillande och antiinflammatoriska fördelar. Genom att stoppa fortsättningen av inflammationscykeln kan sjukdomen avbrytas över tid. När inflammationen minskar får kroppen äntligen en chans att börja läka tarmväggarna.

När tarmen återhämtar sig återställs även mikrobiomets hälsa, vilket reducerar symtomen ytterligare och återför funktionen av tarmväggens skyddande effekter.

För bäst resultat rekommenderas det att du använder CBD-oljor eller kapsyler med en dos i det högre intervallet. Suppositorier är ett bra alternativ för personer med IBD som specifikt involverar kolon. Börja alltid med en liten dos och bygg upp den över tid.

Kom ihåg att din IBD inte startade över natten; den tog många år att utvecklas. Det kommer därför ta lite tid att börja läka, så var tålmodig och ihärdig med dina tillskott av CBD.

Referenser:

1. Zhao, H., Zhang, H., Wu, H., Li, H., Liu, L., Guo, J., … Zhang, X. (2012). Skyddsroll av 1,25 (OH) 2vitamin D3 i slemhinneskador och epithelial barriäravbrott i DSS-inducerad akut kolit hos möss. BMC Gastroenterology. https://doi.org/10.1186/1471-230X-12-57
2. Mawdsley, JE, & Rampton, DS (2005). Psykologisk stress i IBD: Ny insikt i patogena och terapeutiska konsekvenser. Tarm, 54(10), 1481-1491.
3. Matsuoka, K., Taku Kobayashi, B., Fumiaki Ueno, B., Toshiyuki Matsui, B., Hirai, F., Nagamu Inoue, B., … Tooru Shimosegawa, B. (2018). Bevisbaserad klinisk praxis för inflammatorisk tarmsjukdom. Journal of Gastroenterology, 53. https://doi.org/10.1007/s00535-018-1439-1
4. Coward, S., Clement, F., Benchimol, EI, Bernstein, CN, Bitton, A., Carroll, MW, … & Leddin, D. (2018). A29 Den förhöjda förekomsten av inflammerande BOWEL-sjukdom i Kanada: Analysera det förflutna att förutse framtiden. Journal of the Canadian Association of Gastroenterology, 1(suppl_2), 47-48.
5. Ng, SC, Tang, W., Ching, JY, Wong, M., Chow, CM, Hui, AJ, … Chan, FKL (2013). Incidens och fenotyp av inflammatorisk tarmsjukdom baserat på resultat från studier i Asien-Stillahavsområdet Crohns och kolit epidemiologi. Gastroenterologi.
6. Karagozian, R., & Burakoff, R. (2007). Mesalamins roll vid behandling av ulcerös kolit. Terapeutik och klinisk riskhantering.
7. Massa, F., Storr, M., & Lutz, B. (2005). Endocannabinoid-systemet i fysiologin och patofysiologin i mag-tarmkanalen. Journal of molecular medicine, 83(12), 944-954.
8. Manzanares, J., Julian, MD, & Carrascosa, A. (2006). Cannabinoidsystemets roll i smärtkontroll och terapeutiska konsekvenser för hantering av akuta och kroniska smärta episoder. Nuvarande neurofarmakologi, 4(3), 239-257.
9. Liu, R., Zhang, L., Lan, X., Li, L., Zhang, TT, Sun, JH, & Du, GH (2011). Skydd av borneol på kortikala nervceller mot syre-glukosavskrivning / reperfusion: Inblandning av antioxidation och antiinflammation genom kärntransskriptionsfaktor KappaB-signalvägen. Neurovetenskap, 176, 408-419.
10. Carrier, EJ, Auchampach, JA, & Hillard, CJ (2006). Inhibering av en jämviktsnukleosidtransportör av cannabidiol: en mekanism för cannabinoidimmunsuppression. Förlopp av National Academy of Sciences, 103 (20), 7895-7900.
11. Ribeiro, A., Ferraz-de-Paula, V., Pinheiro, ML, Vitoretti, LB, Mariano-Souza, DP, Quinteiro-Filho, WM, … & Hallak, JE (2012). Cannabidiol, en icke-psykotrop växtbaserad cannabinoid, minskar inflammation i en murin modell av akut lungskada: Roll för adenosin A2A-receptorn. Europeiska journalen för farmakologi, 678 (1-3), 78-85.
12. Aviello, G., Romano, B., & Izzo, AA (2008). Cannabinoider och gastrointestinal motilitet: djur- och humanstudier. Eur Rev Med Pharmacol Sci, 12(Suppl 1), 81-93.
13. Cluny, NL, Keenan, CM, Reimer, RA, Le Foll, B., & Sharkey, KA (2015). Förebyggande av diet-inducerad fetmaeffekt på kroppsvikt och gutmikrobiota hos möss behandlade kroniskt med A9-tetrahydrocannabinol. PLoS One, 10(12), e0144270.
14. Scopinho, AA, Guimarães, FS, Corrêa, FM, & Resstel, LB (2011). Cannabidiol hämmar hyperfagin inducerad av cannabinoid-1 eller serotonin-1A-receptoragonister. Pharmacology Biochemistry and Behavior, 98(2), 268-272.