Vad är njursjukdom?

Njurarna är ansvariga för att filtrera ut föreningar från blodomloppet. De filtrerar kontinuerligt vatten och föreningar ur blodet. Njurarna bestämmer hur mycket av de filtrerade föreningarna som ska sättas tillbaka i blodomloppet.

Hela processen är utformad för att upprätthålla en balans i blodet. Allt från blodets pH till blodtrycket förlitar sig på en hälsosam njurfunktion för att fortsätta sin funktion inom det optimala intervallet.

Njurarna är även involverade i upprätthållningen av homeostas genom frisättning av hormoner som erytropoietin, kalcitriol och renin.

Uppstår det några problem med njurarna kan det snabbt orsaka utbredda problem i hela kroppen. Giftiga föreningar kan byggas upp i blodomloppet, blodets pH kan förändras (vilket kan vara dödligt) och blodtrycket kan börja stiga okontrollerbart.

Njursjukdom kan leda till allvarliga konsekvenser, inklusive:

• Högt blodtryck
• Hjärtsvikt
• Hyperkalemi
• Uremia
• Anemia
• Blödningssjukdomar
• Acidosis
• Hyperkalcemi
• Hyperparatyreoidism
• Hudsjukdomar
• Sänkt immunförsvar
• Sexuell svaghet
• Neurologiska sjukdomar
• Dödsfall

Diagnostisera njursjukdom

Njursjukdom diagnostiseras genom flera olika tester och scanning med hänsyn till familjehistoria och förekommande symtom.

Kännetecknet för nedsatt njurfunktion är något som kallas uppskattad glomerulär filtreringshastighet (eGFR). Mätvärdet avser den mängd vätska som kan passera genom njurarna. Om eGFR-talet är lågt betyder det att njurarna inte fungerar i full kapacitet.

Tolkning av eGFR med njursjukdom

• Över 90 eGFR – optimal njurfunktion
• Mellan 60 och 89 eGFR – mild njursvikt
• Mellan 30 och 59 eGFR – måttlig njursvikt
• Mellan 15 och 29 eGFR – svår njursvikt
• Något mindre än 15 eGFR – kronisknjursvikt

Andra tecken på njursvikt

• Låga urinsyranivåer
• Låga kreatininnivåer
• Låg urea:kreatinin-kvot
• Högt kalcium i urin
• Lågt urinfosfat

Symtom på njursjukdom

• Illamående
• Kräkningar
• Sömnproblem
• Aptitförlust
• Muskelkramper
• Svullna fötter och anklar
• Kronisk smärta
• Utmattning
• Svullnad i ansikte, handleder eller buk
• Skummigt urin
• Mörkfärgad urin
• Brännande känsla vid urinering
• Urineringsfrekvens
• Smärta i mellanryggen
• Hypertoni
• Klåda
• tappad apetit
• Koncentrationsproblem
• Mörknande hud
• Muskelkramp
• Uremisk frost
• Illamående/kräkningar
• Osteodystrofi
• Sänkt immunfunktion

Orsaker till njursjukdom

Njurarna spelar en viktig roll vid reglering av blodtryck och filtrering av avfallsprodukter som tas bort från blodet. Som ett filter är njurarna oerhört exakta – de filtrerar ut föreningar på en mikroskopisk nivå. Den funktionella enheten som utför filtreringen kallas en nefron.

Det finns cirka en miljon nefroner i varje njure som arbetar övertid för att extrahera föreningar ur blodet när det passerar genom njurarna. På en enda dag filtrerar njurarna runt 180 liter blod.

Nefronerna i njurarna är mycket känsliga och skadas lätt i närvaro av giftiga föreningar i blodet.

Till exempel är en av de vanligaste orsakerna till njursjukdom diabetes. Höga blodsockernivåer som uppstår vid diabetes kan skada vävnader i hela kroppen, inklusive njurarnas känsliga nefroner.

När nefroner skadas ökar belastningen på återstående nefroner, vilket ökar risken att även de skadas.

Några vanliga orsaker till njursjukdomar inkluderar:

• HIV/AIDS
• Lupus
• Hepatitis B
• Hepatitis C
• Iatrogena skador
• Diabetes
• Högt blodtryck
• Hjärtsjukdom
• Rökning
• Fetma

Vad är de konventionella behandlingsalternativen för njursjukdom?

De flesta behandlingsalternativ för åkomman involverar behandling av sjukdomens symtom.

När njurskador utvecklas kan patienterna behöva genomgå regelbundna dialysbehandlingar för att rena blodet på ett konstgjort sätt. Njurtransplantationer används också vid avancerad njursjukdom.

Populära läkemedelsalternativ för njursjukdom:

1. Opiater – för smärthantering
2. Antihypertensiva läkemedel – för att kontrollera högt blodtryck
3. Diuretika – för att sänka blodtrycket

Guide till användning av CBD för njursjukdom

Även om det inte existerar några kliniska studier som undersöker CBD och andra cannabinoiders specifika roll i njurarna finns det bevis för att CBD möjligtvis kan skydda njurarna från skador, eller sakta ner utvecklingen av njursjukdomar [1].

Det endocannabinoida systemet finns över hela kroppen. Nästan varje organ har antingen CB1- eller CB2-receptorer och flera organ har båda två.

Njurarna har båda receptorerna, vilket tyder på att det endocannabinoida systemet spelar en roll i funktionen av denna viktiga vävnad. Exakt vad funktionen innebär är fortfarande under debatt.

Det antas att endocannabinoidreceptorerna är involverade i att hantera skador på organet, snarare än att de fyller en specifik funktion. Endocannabinoidsystemet fungerar på samma sätt i levern. Det endocannabinoida systemet verkar inte aktiveras till dess att det finns skador i själva organet.

Det förmodas att endocannabinoidsystemet spelar en stödjande, eller till och med defensiv roll, i njurarna när sjukdomen börjar utvecklas.

Vad säger forskningen?

En studie gav möss en giftig dos av cisplatin (en förening som är känd för att orsaka irreversibel njursjukdom) och CBD för att testa om det skulle skydda njurarna från skador eller ej. Tre dagar efter behandlingen noterade forskare att möss som gavs CBD hade betydligt mindre inflammation, vävnadsdöd och nedsatt funktion i njurarna [1].

Hur mycket CBD ska jag ta för njursjukdom?

Njursjukdom är en allvarlig sjukdom och alla potentiella behandlingsalternativ måste diskuteras med en läkare. Sjukdomen kan snabbt leda till allvarliga konsekvenser.

Med detta sagt, vänder sig många människor med njursjukdom till CBD som en tilläggsbehandling tillsammans med andra mediciner och kost/livsstilsförändringar.

Att hitta rätt CBD-dos kan vara en utmaning, eftersom föreningen påverkar alla på olika sätt.

Tyvärr finns det inte mycket forskning som lyfter fram den verksamma CBD-dosen för njursjukdomar. Det mesta av forskningen som har genomförts hittills har undersökt säkerheten vid användning av CBD för njursjukdom (vilket är positivt) och djurförsök för att undersöka hur det fungerar.

Vi kan använda doseringsinformation från liknande sjukdomar, såsom lever eller hjärt-kärlsjukdom som omfattar liknande verkningsmekanismer. Vanligtvis kräver dessa sjukdomar högre doser av CBD för att ge effekt.

Det är därför troligt att CBD-dosen bör ligga på den högre änden av spektret för att vara användbar för njursjukdom.

När du använder CBD (eller något annat tillskott för den delen) för första gången är det viktigt att du börjar med en liten dos och ökar stegvis efter hand när du vet hur det påverkar just dig.

Vi rekommenderar att du börjar dosera med låg styrka och ökar doseringen långsamt tills det att du når en dos med hög eller medium styrka.

Beräkning av CBD-dosstyrkor efter vikt

Genom att använda denna information kan du beräkna hur en låg, medel eller hög dos av CBD kan se ut.

För att förenkla det hela har vi inkluderat en doseringslathund baserad på vikt och önskad styrka

Daglig dosering av CBD efter vikt och styrka (i mg)

Slutsats: CBD för njursjukdom

Njursjukdom är en allvarlig livshotande sjukdom som leder till funktionsförlust i njurarna.

På grund av njurarnas kritiska roll i att reglera homeostas och filtrera giftiga metaboliska slaggprodukter från blodomloppet kan njursvikt snabbt resultera i allvarliga biverkningar eller dödsfall.

Det är viktigt att samråda med din läkare innan du använder CBD eller något annat tillskott, även om CBD har visat sig vara säkert vid njursjukdom och även kan ge fördelaktiga effekter på sjukdomens progression.

Det finns bevis för att CBD kan användas för att hantera smärta som orsakats av njursjukdom, samt att det kan verka direkt skyddande för njurarna.

Mer forskning behövs för att säkerställa den passande dosen för sjukdomen. Förundersökningar tyder dock på att högre doser är nödvändiga för detta tillstånd.

Referenser

1. Pan, H., Mukhopadhyay, P., Rajesh, M., Patel, V., Mukhopadhyay, B., Gao, B., … & Pacher, P. (2009). Cannabidiol dämpar cisplatininducerad nefrotoxicitet genom att minska oxidativ / nitrosativ stress, inflammation och celldöd. Journal of Pharmacology and Experimental Therapeutics, 328 (3), 708-714.
2. Go, AS, Chertow, GM, Fan, D., McCulloch, CE, & Hsu, CY (2004). Kronisk njursjukdom och risken för död, hjärt-kärlsjukdomar och sjukhusvistelse. New England Journal of Medicine, 351 (13), 1296-1305.
3. Coresh, J., Selvin, E., Stevens, LA, Manzi, J., Kusek, JW, Eggers, P., … & Levey, AS (2007). Förekomst av kronisk njursjukdom i USA. Jama, 298 (17), 2038-2047.
4. Hampson, AJ, Grimaldi, M., Axelrod, J., & Wink, D. (1998). Cannabidiol och (-) A9-tetrahydrocannabinol är neuroprotektiva antioxidanter. Proceedings of the National Academy of Sciences, 95 (14), 8268-8273.
5. El-Remessy, AB, Al-Shabrawey, M., Khalifa, Y., Tsai, NT, Caldwell, RB, & Liou, GI (2006). Neuroprotektiva och blod-retinala barriärbevarande effekter av cannabidiol vid experimentell diabetes. The American journal of pathology, 168 (1), 235-244.